Michael Petersson och Håkan Carlsson i en scen ur Piggsvinsteatern föreställning "24 röda rosor".
 BILD: MICHAEL HÖGBERG

En fars med mycket hjärta

Publicerad: 17 mars 2008
 
"24 röda rosor"
Piggsvinsteatern
Anderslöv 14 mars.
Manus: Aldo de Benedetti.
Regi: Håkan Carlsson.

Medverkande: Magdalena Mononen, Michael Petersson, Håkan Carlsson, Viola Nilsson.
 
Teater
Piggsvinsteatern är amatörteatergruppen från Smygehamn som under imponerade 23 år underhållit södra Skåne med allt från operetter till revyer och farser.
Idag har Piggsvinsteatern närmare 100 medlemmar och även en väl utbyggd barn- och ungdomsverksamhet.

Konceptet har ofta varit att arbeta under ledningen av en professionell regissör och på så vis säkerställa kvalitén på teatergruppens uppsättningar. I kombination med en lokal förankring gällande såväl innehåll som skådespelare har konceptet visat sig framgångsrikt med välbesökta evenemang som följd.

Den nu aktuella föreställningen "24 röda rosor" bygger på Aldo de Benedettis klassiska komedi, men är omarbetad och förlagd till 80-talets Malmö.

- Tror du verkligen att någon kommer att falla för din patetiska gymnasielyrik, undrar en skeptisk Thomas, spelad av Michael Petersson. Han har ofrivilligt dragits in i vännen Albins lömska kärleksplaner vilka går ut på att uppvakta främmande kvinnor då frun är på semester.

Även om mottagaren ej blir den tänka så går den torftiga lyriken hem och trollbinder ingen mindre än Albins egna fru Marina, väl framförd av Magdalena Mononen. Hon avbokar sin resa då hon av en händelse kommer över den av Albin skrivna lyriken, vilken hon i sin tur tror vara från en hemlig beundrare.

Vad som sen tar vid är en fartfylld och underhållande fars där brev, rosor och hemlighetsmakeriet tilltar tills dess att Marina beslutar att lämna Albin på grund av sin oerhörda passion för den hemliga beundraren - som ju också visar sig vara Albin.


Enligt farsens alla regler är spelet lika stort som tempot är högt. Snabba poäng och skratt premieras på bekostnad av logik. Föreställningen vinner också effektivt enkla poäng genom att parodiera 80-talets tidstypiska klädsel och musik.

Skådespelare imponerar och hanterar väl de svårigheter det innebär att spela på en arenateater, med publik placerad på två sidor av scenen. Michael Petersson är den som bäst förmår charma publiken. I sin roll som skiljedomare mellan de båda kombattanterna ger han prov på briljant pausering och komisk begåvning.

Det är lätt att raljera över de stereotypa rollerna och den lättköpta bondkomiken, men desto svårare att verkligen producera en föreställning som "24 röda rosor". Piggsvinsteatern förmår skapa en underhållande föreställning med mycket hjärta som tilltalar en bred målgrupp. För denna bedrift är de värda minst 24 rosor.



Michael Högberg