”Tillfällig gäst i ditt liv"

Jonas Gardell

Malmö Konserthus 16 februari

 Ikonen Jonas Gardell har till och från turnerat Norden runt med olika föreställningar i 23 år. Genom nu klassiska föreställningar som ”En finstämd kväll med Jonas Gardell” och ”På besök i mellanmjölkens land”, har han satt en helt egen standard och verkat lite i en klass för sig.

 Sättet på vilket han blandat drypande humor men tungsinta personliga portträtt har både provocerat och attraherat. Den nu aktuella showen ”Tillfällig gäst i ditt liv", vilken gästar Ystad den 7 mars, svarar i större grad upp mot det sistnämnda.

 Visst återfinns här den så uppskattade Gardellska blandningen av kvick stand-up, effektiv publikinteraktion, sång samt eftertankens stilla stund. Men det hela ter sig aningen plikttroget och befriat på nämnvärda överraskningar. Formen är guten och publiken har genom åren lärt sig möta kurvorna rätt

 Förvisso skrattar vi stundtals hejdlöst och frossar nöjt i de försiktiga parodieringarna av Jan Guillou, Carola och den egna maken Mark, men den där utmanande nerven uteblir.

 Det där plötsliga avstannandet, den fingerfärdiga perspektivförskjutningen och det poetiska reflekterande som lite sätter det där nyss så livfulla skrattet i halsen och förser det med en inte alltid välkomnade med tänkvärd eftersmak, lyser med sin frånvaro och skapar en märklig tomhet i allt stim och skoj.

 Både kul och tänkvärda är dock beskrivningen av hur Gud måste ha rökt hasch då han skapade så många ryggradslösa män. Beskrivningen av hur Jonas egna mor tynar bort i demens, och hur hennes tid som tillfällig gäst i hans liv allt mer ebbar ut, ger stadga och en personlig touch åt föreställningen.

 Annars får vi som inte nöjer oss med homofilskämt och allsång, hålla tillgodo med en liten försiktig känga åt Sverigedemokraterna samt ett bildspel av vårt borttynande folkhem där gråten och skratten effektivt varvas.

 ”Tillfällig gäst i ditt liv" har en ambition att visa upp ett brett spektra av öden och hur mycket det är som egentligen förenar oss, vilket dåligt infrias. Föreställningen är ett verk av ett fullblodsproffs och helt igenom snyggt genomförd, men tyvärr helt ofarlig.

 Jonas Gardell är fortfarande en stor underhållare av klass och föreställningen är sevärd, även om han tyvärr agerar något tillbakalutad.

Av Michael Högberg